Har inte haft något att skriva om de senaste två dagarna, eller ja, har egentligen innehaft tid heller. Hästarna har fått ofrivillig vila i några dagar då jag enbart har fokuserat på att överleva det nationella provet i matte som vi hade tisdags. När det väl var avklarat så var det bara att börja plugga ekonomi som vi hade prov på idag. Visade sig dock bestå av endast EN fråga, så det var snabbt avklarat.
Hann med att rida Quantos igår. Blev ett lättare konditionspass på travbanan vilket var uppskattat, bockade och slog bakut. Money har vilat ett tag nu men ska ridas i morgon. Tänkte ta ner båda två på klubben där Quantos ska markarbetas och Money får ta det väldigt lugnt, lite lätt jogging hade jag tänkt.
Har otroligt dålig fantasi när det kommer till att skriva inlägg, händer det inget särskilt så skriver jag i princip inte. Är inte lika begåvad som andra människor med fantasi, tar upp andra ämnen, åsiktsinlägg osv. Så när det kommer till den delen är jag fullständigt fantasibefriad! Sad but true.
Får sova på saken om försöka komma fram till något intressant att skriva om.
I morgon ska som sagt båda ridas och sen ska jag rida två utav våra inackorderingar som jag brukar hjälpa en gång i veckan. Mickis kommer på kvällen och är mitt personliga sällskap när resten av huset ska på fest, utan mig :( Nejdå, men inte intresserad av att följa med. För ointressant för min del!
Ytterligare bilder från Lugnet har trillat in så dem får stå för dagens inlägg, denna gång fotade av Clara Ringsén.
Denna helg har varit en utav de bättre helgerna på sistone. Fast jag kan heller inte klaga på de resultat jag har haft på sistone, både med Money, Micipsa och Quantos. Men jag håller på med en sport som lixsom många andra sporter, kräver att man har turen på sin sida för helt plötsligt vänder den. Där står man sedan och är förbannad över att inget går som det ska. Så känner jag denna sport tillräckligt bra så lär väl även min tur vända inom snar framtid, inget jag ser fram emot.
Men åter till ämnet angående denna fantastiska helg på Lugnet. Quantos fick följa med och gick en 120 både Fredag och Lördag. På Fredagen var klassen en A:0 som vi tog oss runt felfritt och slutade efter klassens slut på en 4:e plats. Detta var för mig helt osannolikt. Förväntade mig inte att hamna bland de 6 bästa, snarare att vi skulle lyckas knipa en utav de vita rosetterna i alla fall. Men icke sa nicke, eftersom att han inte har varit i min ägo speciellt länge samt att jag inte har gjort speciellt många 120 i mitt liv så satsar jag inte speciellt mycket. Dock har jag nu på sistone börjat gasa vilket har fungerat bra, och debuten på lugnet bland 90 starter gick som sagt över förväntan. Bra för självförtroendet! ;)
Quantos hursomhelst, var väldigt glad över att få tävla igen, och speciellt på en stor bana där man kunde springa fort(enligt honom). Han har inte tävlat sen Sundsvall, dock var det inte så länge sen. Inne på framhoppningen hoppade han riktigt bra, och skötte sig galant trots alla hästar överallt. Han tycker inte riktigt om när det kommer hästar för nära och nu hade dem obegränsat antal på framhoppningen, men det gick även det över förväntan!
Hade som plan att jag skulle galoppera runt inne på banan för att låta honom kolla runt, men den planen sprack direkt. Grabben hade andra planer, nya varvtider på banan kanske? Slutade med att jag fick "skritta" runt tills startsignalen kom. Dock lugnade han ner sig till det kontrollerade stadiet när vi började hoppa, och hela banan gick lysande! Hamnade visserligen lite nära på vissa hinder men så länge jag är med och lättar i handen så rycker han upp sina bakben, som oftast är dem han river med. För övrigt så var känslan på topp och han är verkligen lyhörd på minsta lilla, vilket är skönt. Krävs inte så många signaler för att få honom uppmärksam för mina hjälper.
Inför 120:n på Lördagen, som var en A:0/A:0, alltså två faser så hade han lyckats tagga ner en aning. Tusse hjälpte mig på framhoppningen och han hoppade fantastiskt även denna gång, behövdes dock väckas lite mer. Denna gången fungerade det att galoppera inne på banan utan att han fick frispel, duktig pålle! Startade och har var lika med på noterna denna klassen också. Kom lite fel in på 2:an så fick det lite långt fram till 3:an som låg på en linje, men förutom det var det inga problem någonstans. Allt flöt på väldigt bra måste jag säga.
Trodde att det skulle vara för bra för att vara sant att vara felfri två dagar i rad, men vi lyckades sätta en dubbelnolla med en hyfsad tid som räckte till en 7:e plats. Lördagen blev också en bra dag! Som plus i kanten så kom Madde till undsättning som fotograf och groom när inte pappa kunde följa med. Tack kära du!
Att denna häst blev min är fantastiskt. Vi passar så fruktansvärt bra tillsammans och han är som många av mina andra hästar som passerat, en Once-in-a-lifetime-horse. Älskar honom så fruktansvärt mycket även fast han kan ha sina dagar ibland där han är riktigt dryg, men vem har inte det? ;)
Eftersom att jag är seg och "älskar" att skjuta upp saker efterhand så har nu klockan blivit tillräckligt mycket för att sova, och jag får därför lov att meddela att information/redogörelse över helgens resultat får vänta tills i morgon. Sorry people, but this is who I am.
Idag lämnade vi tillbaka världens bästa Micipsa de Saussay. Efter nästan ett helt underbart år har vi skiljts åt och jag ska fortsätta utvecklas med mina andra hästar medan hon ska åka hem och bli mamma till nya små stjärnor. Jag kommer nog aldrig att kunna tacka henne tillräckligt för allt hon har lärt mig under den här tiden som vi har haft tillsammans, för all den tacksamhet jag bär på går inte att beskriva. Tack även till Elsa som har låtit mig ha denna stjärna, och att jag var just den personen som fick äran att behandla bästa Sessii som min egen är jag också väldigt tacksam över.
Tack Sessii för alla minnen du har skapat, alla vinster och placeringar vi samlade ihop och för all lärdom du har givit mig. Hursomhelst avslutade vi våran karriär med flaggan i topp. Visst det kanske inte var den bästa runda som vi har åstadkommit, men rosetten var i alla fall blågul! ;)
Dock får jag glädjas över att hon inte kommer försvinna för evigt. Självklart kommer jag att försöka hälsa på henne varje gång vi besöker Avesta, och förhoppningsvis få se några små Missisippi sessor och prinsar här framöver. Good luck my very best friend! You´re simply the best!
Var ett tag sedan jag var inne här. Vet inte varför men igår fick jag lust att börja blogga igen, så jag tillbringade kvällen med att fixa och trixa med utseendet och idag fick jag det äntligen klart med bloggdesignen som jag för en gångs skull blev nöjd med, tro det eller ej!
I morgon lixsom resten av helgen, väntar tävlingar på lugnet med Quantos. Han går en 120 Fredag och Lördag samt 125 på Söndag. Min debut på lugnet dessutom, äntligen!
Får bli ett kort inlägg idag, endast för att ni ska veta att jag lever. Återkommer om resultat i morgon och vem vet, kanske ett inlägg om vad som har hänt sedan 2013 då senaste inlägget publicerades. Det är trots allt några hästar som har tillkommit och lämnat stall Sjööns. Sen har ju även det efterlängtade stallet byggts upp utav pappa, morfar, övriga släktingar och så klart några firmor ute på en kant.
Micipsa får stå för den första bilden, fina sessan! Tagen idag av Madde som fick rycka in som fotograf när pappa övergav mig.
Foto: Madde Berglund
